hålla isär saker/aldrig glömma/hopp

en undran över
hur man ska kunna hålla isär saker
när de trängs i samma kropp
man måste tänka på
eller sluta tänka på varför man känner som man känner och bara känna och uppskatta
att man trots allt känner hopp

någonstans som en dimma
över allting
fast en bra dimma som är hjälper och luktar gott
en dimma som till slut lägger sig
som en tindrande dagg och väcker
allting man fått

en dagg som luktar som en dagg ska lukta
på morgonen som är en sen natt
någonstans där man mest av allt vill vara
det är svalt men varmt och
det fastnar dimmdroppar vid någons öga
och när klockorna ringer ser man sig om för att svara

ljuset tänds i rummet som har spår av moln i taket
och det är hög tid att somna
för man har ju ändå så mycket tid att finnas
man somnar och minns mycket
men lite för det var dimmigt
men man vet att det är en sak
man alltid alltid alltid måste minnas

Klagomål
Postat av: Anonym

Himmelska dikter! Måste säga att jag blir lite kär i varje dikt varje gång jag gluttar in på din sida (:

2010-02-11 @ 19:18:28
Postat av: spader

åh, men tack, okände:)

2010-02-12 @ 02:22:43

Berätta för mig, honung:

vad du heter:

vart jag mailar:

vart du bor:

vad du vill berätta:

rss button