sitter jag på ett helt tomt café i en dansk småstad. men jag kommer snart hem.

jag laddar ner samling efter samling med trackslistor från sent nittiotal, början på tvåtusentalet. och uttrycker högt mitt hat över människor som delar ut musik som är värdelöst taggad. saksamma. det känns lite märkligt att två av de tre gångerna jag kommit hem under mina nio månader utomlands har varit för att göra något på folkunga. men det är väl ganska proportionerligt. det känns ju verkligen att man kommer hem.

och blink 182 tar mig tillbaka till borensberg nångång i sjuan. det var länge sedan.

jag borde uppdatera mer, jag vet. men det blir inte så. det händer för mycket och för lite för att vilja berätta om. det förra inlägget blev ju inte av, aktionen flyttades till 3 april. vet inte om jag kommer ha möjlighet att ta mig till köpenhamn då, dessvärre. men jag var i köpenhamn senast i vilket fall för att delta i stjärn-demon som var en slags förberedelse för BlokR i april. och för att tillsammans med follin ha en kalaskväll i köpenhamn. det var torsdag, men i köpenhamn är det alltid helg.

jag har klippt mig också. det har de flesta nog sett. så jag kanske inte lägger upp nån bild här. jag var hårmodell i vilket fall. det var trevligt. faktiskt.

annars är det väl som det är. man pratar med gamla människor och nya människor och gör samma saker och nya saker och gamla misstag och nya misstag och känner gamla känslor och samma känslor och kanske nya känslor. om man känner känslor.
och man undrar om alla förstår
trots att man vet att man inte är helt lätt och förstå, trots att man är genomskinlig som få.
men man hoppas att de som faktiskt ska förstå förstår. och känner sig träffade.
inte av ett tåg eller så. men kanske en varm fläkt.